söndag 14 oktober 2012

Kom inte och säg att glittrigt och rosa och gult är färger som bara vissa får ha!

Känner mig nedstämd, ledsen och med en otrolig vilja att förändra och påverka. Det känns konstigt i kroppen och jag vill bara gråta, skrika och krama om dem. Alla de som hävdar att pojkar ska ha Spindelmannen och flickor ska ha Hello Kitty. För tvärtom går ju inte.


Jag ser barnen ofta, barnen som påverkats av sina föräldrar att tycka om en viss sak. För ja - vi påverkar dem! Och barnen påverkar varandra. Ett barn får inte sticka ut från mängden. Och varför inte?


 Varför får det inte vara lika okej med rosa nagellack och en monstertröja som att ha på sig ett par döskallebyxor tillsammans med samma monstertröja utan nagellacket. Eller en HK-tröja med Pippileggings och pirater på strumporna? Jag förstår inte.


Jo, jag förstår. Men jag vill inte. Jag vill att alla ska vara lika mycket värda. Att kvinnor inte längre ska nedvärderas Din jävla fitta! Min mormor skjuter bättre än dig! att det kvinnliga är sämre än det manliga. Förutom i egenskaper på just kvinnor.


En flicka som tar för sig när grabbarna på förskolan brottas med varandra puttas bort. Får inte ta plats.

En flicka som högljutt hävdar sig själv att hon är bra tystas ner. Inte störa, sitta fint.

För inte så hemskt länge sen var det omöjligt för en kvinna att bära byxor. Idag ser ingen det längre som något märkligt, som måste stötas bort. Inte här. Åh, vad jag önskar att mina barn kommer att uppleva en tid då det är okej, accepterat, för vem som helst att klä sig outside the box!

2 kommentarer:

Caranlachiel sa...

Har precis stått i garaget och målat skåp och tänkt i liknande banor. Jag har inget tålamod! Kan inte alla fatta och tänka om NU? Vad är det som är så svårt att förstå?

nenna sa...

Om jag då det visste. Rädsla kanske? För att om gränserna suddas ut kanske de tror att de också suddas ut, inte att de får fler möjligheter?

En del som jag försökt prata med vill verkligen inte lyssna. Och säger jag "hen" vänder de på klacken eller blir tysta och börjar prata om något helt annat.

Men jag tänkter kämpa vidare! Och jag ska banne mig bli modigare och göra mig hörd! Jag vill det, jag måste det.