Eftersom kvinnan bara sa nej när hon inte ville och inte klöste ögonen ur våldtäktsmannen så räknas det inte som en regelrätt våldtäkt. Amen va fan!? Skojar rättsystemet med mig nu?
Menar de på allvar att ett nej inte längre är ett NEJ? Måste jag skicka iväg mina barn och lära dem våldstekniker för att, om det någon gång skulle behövas, de ska veta HUR och VAR de ska slå, skrika, klösa eller vadfansomhelst så att deras nej är giltigt? Har det verkligen gått så långt?
Tydligen.
Jag tyckte att det är helt sjukt när den som bli våldtagen måste redogöra inför rätten om sitt sexliv. För det vet vi ju sen innan att någon som har haft sex innan våldtäkten inte kan bli våldtagen. Och när en våldtäksman (eller kvinna för den delen) friats då inte offret kunnat säga stopp på grund av fylla, annan medvetslöshet eller skräck. Då har rätten minsann sagt att det varit för att offret inte sagt nej.
Och när det är någon som säger nej då? Då räcker inte det?
"Domstolen tror på hennes berättelse" men friar mannen ändå? Så om någon kommer fram till dig, erbjuder dig en chokladkaka med nötter i som du måste säga nej till skulle det alltså vara lika okej för den andra personen att säga "Jag tror på dig, men tvingar dig ändå, för du bankar ju faktiskt inte in huvudet på mig just nu".
Väldigt logiskt. Otroligt.
Här lär vi våra barn att säga nej när de inte vill och att det inte är okej att slåss. Och så är det tvärtom? What's up with that!?
Vad säger du? Dags för en lagändring? Är det dags att en våldtäkt enligt lag räknas som en våldtäkt om ena parten inte är med på det? Jag tycker det. Det är fan inte vara okej att våldta en annan bara för att hen inte gjorde motstånd - brutalt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar