Kramp i benet-känsla och trötthet, det är en lagom söndag det

Visst är det obehagligt att vakna upp med kramp i vaden? Snäppet mindre obehagligt men ändå same/same är att vakna upp med krampkänningar i vaden som inte släpper.

Slutsatsen av den här envisa känslan är att jag antingen har jag haft kramp i vaden i natt utan att vakna av det (inte så troligt) eller att jag håller på att få kramp i vaden. Det känns med andra ord som att jag går med livet som insats i trappan upp och ner med Hampus i famnen. Och jag sitter och funderar på om jag ska tvinga fram en kramp för att obehaget ska släppa, även om jag vet att jag blir så jäkla öm och svag i vaden efter en kramp.

Desutom är jag sjukt trött idag, och det har ajg bara mig själv att skylla så egentligen borde jag inte ens klaga om det. Jag har nämligen börjat följa en serie, True Blood, och den är en aaaaning för spännande för att jag ska släcka lampan i tid. Sena kvällar och tidiga mornar är som vanligt inte bästa vänner.

Men den är bra. Kanske att jag skulle kika in mig på ett avsnitt till just nu.