Japp, så är det. Nu är det dags. Idag ska sonen för första gången gå på dagis utan att ha en jobbande mamma. Fy hundan, vad det känns konstigt.
Mannen och jag ska passa på och göra några ärenden medan sonen är på dagis. Och det kommer bara att vara hur jäkla knäppt som helst.
Man vänjer sig väl med det mesta, även det här. Men just nu har jag lite svårt att se hur det ska gå till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar