Idag är alltså sista dagen på mitt uppdrag, på mitt jobb. Och det känns för jävligt rent ut sagt. Sa hej-då till en av kollegorna igår och höll på att börja tjuta. Detta är första gången som jag slutar så här, utan något nytt jobb att se fram emot. (okej, förra gången jag slutade på ett uppdrag var det för att få sonen men den gången räknar jag inte nu)
Jag ser självklart fram emot att få lite mer tid för sonen och våra hyss, men jag vill jobba. Nej, jag är inte en av de där helyllesmammorna som ääälskar att gå hemma och inte göra någonting (inget planerat alltså, det finns alltid tonvis man kan göra). Jag behöver ett mål, jag gillar min jobbvardag.
Jag kommer att sörja när jag går hem från jobbet idag, för sista gången. Jag vill inte.
2 kommentarer:
Åhh, vad tråkigt!!
Hoppas verklingen att du får ett nytt uppdrag snart!
Nä, det är lätt när man har jobb att tänka att "åhh, så skönt det vore att vara ledig, då skulle jag göra det och det och det osv". Men när man väl är där är det ju inte speciellt kul. När man har mycket tid är det liksom svårt att få saker gjorda, det finns ju liksom en dag imorgon också!!
Ja, detta var ju inte så schysst av mig att skriva. JAG SKA JU PEPPA DIG NU! Men jag tror att du snart får ett nytt uppdrag. Du är ju både superduktig och driven. Dessutom känns det som att arbetsmarknaden blir bättre och bättre!!
Lycka till!
Kram
Det är ju så det är, man skjuter upp allting när man inte her en bestämd tid på sig att göra saker. Kanske blir annorlunda nu när jag ska lämna S på dagis vissa dagar. Återstår att se...
Det som går bättre på arbetsmarknaden, för våran del, är om man har en högre utbildning. Som lärare, läkare eller ingengör. Då finns det uppdrag, men för oss som inte har det är det stiltje just nu. Alla skär ner och sparar in verkar det som. Men jag söker lite annat och kollar på utbildningar så helt sysslolös har jag ju inte tänkt att vara en längre tid.
Håll tummarna för mig i att jobbet jag sökt verkligen leder till ett jobb också!
KRAM
Skicka en kommentar