"Ska vi!? ... När det är så vackert väder!?"

Möjligheter känns oändliga på vad man kan hitta på en sån här fin dag. Här är det klarblå himmel, inte ett moln. Och varmt. Redan.

Det känns som en dag då man ska åka till en hamnstad och ta en mjukglass och akta sig för fågelbajset. Irritera sig över måsskriken och peka entusiastiskt på alla småbåtar (om det finns några i hamnen alltså).

Men...

Denna dag kommer gå åt till att vika tvätt, tvätta, eventuellt städa och tvätta bilen och i alla fall försöka vara ute så mycket som möjligt. Gör jag inte annat än att tvätta saker tänker du? Nej. Faktiskt inte. En del människor är inne i gröna faser eller blå rent av. Jag är inne i en tvättfas. Fast den är inte frivillig - jag lovar. Och jag kämpar för att komma ur den. Men det är svårt. Av någon, mycket märklig anledning, blir både kläder och saker smutsigt väldigt fort här. Måste vara vattnet.

Ikväll blir det grillpremiär. Åh, som jag har längtat! Efter potatissalladen.

(Gissa från vilken film citatet i rubriken kommer från.)